libby2k

Jag har precis kollar igenom lite bilder sen Australien, jag kan inte hjälpa med men gråten sitter i halsen för jag vill så gärna tillbaka jag vet inte vad jag ska göra jag vill åka NU. Jag vill bara tillbaka försvinna ur den här vardagen jag har jag vill inte se dom äckliga regnmolnen mer, jag vill inte sätta mig i bilen o åka ärenden på stan, jag vill inte sitta ensam hemma när alla andra är utomlands eller gullar med sina pojkvänner. Jag vill jobba och jag vill vara ute i naturen ute på Limitless lodge.

Konstigt nog gråter jag inte för farmor, men de var farligt nära. Det kanske kommer nu när alla sover ( är hemma hos mor o far inatt igen) För när jag tänker på henne där i sängen på intensivvården på Näl, så ynklig o så blek. det är min farmor som ligger där. Hon som hämtade mig o min syster på dagis när vi va små, hon som va med oss hela tiden, våran barnvakt, MIN farmor MIN MIN MIN. Jag kommer ihåg hur lessen jag blev när Tant Alice ("Tatta") lämnade oss, jag grät, grät o grät fast jag bara träffat henne ett fåtal gånger. Vad komemr jag göra nu då. Jag vill rymma, försvinna, inte gå på någon begravning o det kommer snart HOPPAS INTE.

Jag vill inte, kan vi inte bara dra tillbaka klockan i typ 4 månader ändra på alla beslut, jag kunde stannat jag kunde varit i Australien nu. Det känns som mitt land, jag vill landa på Sydney airport igen ta min bag o handduk o åka till bondi beach med tunnelbana o buss. gå ner på stranden o bara kolla ut i vattnet på alla surfare. Hoppa i vågorna i Byron Bay. FY FAN VAD JAG VILL TILLBAKA..=( Borde inte kolla på biljetter men gör det iaf=( vill vill vill mitt hjärta vill.